Oj vad det är vackert ute nu med alla fina färger på löven som faller från träden. Och den friska klara luften (när det inte regnar alltså;)...
Snart är det Halloween och även om vi inte är någon Halloween-tokig familj som klär ut oss och skrämmer livet ur grannarna, så är det lite roligt att göra halloween-pyssel. Min dotter ville virka en liten pumpa...av någon konstig anledning blev det ett väldigt fint hjärta istället, och det är duktigt gjort av en sjuåring, för virknålar är inte alltid lätta saker att hantera;)
Att virknålar kan vara bråkiga kan äldsta sonen intyga, en gång lyckades han bli spetsad på en virknål...hua vad otäckt det var! Virknålen borrade sig in i hans underarm och där satt den, väldigt fast. Virknålen var av den fina sorten med liten krok som dessutom var sylvass. När den väl satt i armen var det i stort sett omöjligt att få ur den, kroken blev som en hulling som bet sig fast innanför skinnet.
Jag ska ärligt erkänna att jag höll på att svimma, trots att jag är undersköterska och ju borde vara lite mera motståndskraftig när det gäller otäckare saker, fast det är lite skillnad när det är familjemedlemmar som råkar ut för otäckheterna. Som tur var lyckades min man Fredrik lirka ut den där sabla virknålen efter en halvtimma. Och jag höll mig faktiskt på benen;)
Ännu otäckare var det för ganska exakt ett år sedan, alltså vid Halloween-tid förra året. Då lyckades min man med konststycket att nästan skära av sig halva fingret när han skulle byta en glödlampa i ugnen. Då flöt blodet kan jag säga, och då höll vi faktiskt på att tuppa av båda två. Som tur var fick vi assistans av min duktiga svägerska Emma som kan det där med ordentligt tryckförband och att hålla huvudet kallt.
Det här året hoppas vi på en lugnare Halloween!!
I år så jobbar jag under alla helgona helgen och jag och min kollega Ulrika ska försöka stanna till vid någon kyrkogård på natten och gå en promenad bland alla gravljus. Det är så vackert och så fridfullt!
 |
| Ellens fina hjärta |
 |
| Lite höstvirkning utomhus bland alla löv som faller från träden |
 |
| Vi har stegtävling på jobbet just nu...något som Konrad tycker att han drabbats oerhört hårt av eftersom jag ju drar med honom på alla extra lååååånga promenader... och då blir man ju lite trött;)) |
