Äggvärmare...

Det är intressant det här med att inte sova av efter att ha jobbat tio timmar natt. Det blir så ibland när man har småbarn och man är för snål för att stanna hemma från jobbet när barnen är sjuka eller dagis stängt. Det intressanta är att man i denna obeskrivbara dvala som man finner sig insvept i ändå klarar av att uppbåda någon form av kreativitet. Naturligtvis i syfte att hålla sig vaken :)
Så vad gör man då? Äggvärmare i fluffigt supermysigt garn kanske? Vad jag ska ha dem till? Ingen aning, äter inte alls särskilt mycket ägg faktiskt.

Men...de blev ju söta och de får mig att längta efter våren och påsken. Tills dess kanske jag i något dvala-liknande tillstånd kan virka några fler ;)

Ha det gott!!

Tårt-mössa till söta Amelia...

I helgen var vi på 1-årskalas. Det var den allra minsta kusinen Amelia som fyllde år.
Kvällen innan kom jag på att jag nog borde virka något åt Amelia,och det blev en "tårt-mössa"!
Amelias mamma Evelina är väldigt duktig på att baka underbara bakverk så jag tyckte att det var en passande present.
"Tårt-mössan" är ett resultat av frihands-virkning framför tv:n (med lite vin i blodomloppet;)
Jag tänkte att det kan väl inte vara så förbaskat svårt och det var det ju inte. Jag började med 10 fm i en magisk ring och sedan var det bara att öka varje varv tills jag fått ett passande huvudmått. För att det skulle gå någorlunda fort virkade jag med stolpar. Sedan var det bara att göra en rosa ros som sig bör på marsipantårtor!Så alla virk-sugna där ute, gör en egen tårt-mössa framför tv:n ;)
Tack Amelia med familj för ett jättefint kalas!

Hej...

...jag har bestämt mig för att ta en paus från bloggandet!
Hur lång denna paus blir vet jag inte. Kanske bara ett par dagar, kanske ett par veckor...Men jag kommer att komma tillbaka när energi-depåerna nått sina normala nivåer igen ;)
Jag ska bara samla mig lite, börja prioritera de viktiga sakerna i mitt liv istället för att utarmas av energislukare.
Och jag kommer att fortsätta att virka, för virkning är verkligen medicin för själen =))))

Kika gärna in på virk-kompisars facebooksida där jag även i fortsättningen kommer lägga ut lite bilder och inlägg!
Och vi ses snart!! Är alldeles strax tillbaka!!
Kram

Vänskap!

Mina fina julklappar från två väldigt fina vänner, Cristin och Ulrika.
Jag känner mig väldigt rörd och lycklig över er vänskap!

Av Cristin fick både jag och Ulrika varsin chokladnalle klädd i guld och med ett rött hjärta runt halsen.
-För att ni är guld värda, sa hon.
För oss Cristin, är du guld värd!

Det här fina halsbandet gav Ulrika mig redan i onsdags som var en ofattbart jobbig dag.
"Think about happy things"

Inatt när jag jobbade fick jag den här söta anteckningsboken av Ulrika. Hon sa att flickan på bilden är jag. I den här boken tänker jag bara skriva ner positiva tankar. Jag hoppas att jag ska kunna hitta något positivt varje dag att skriva ner, även när det känns riktigt tungt.

Mina första ord...

Snöstjärnor...

och töväder...en vecka innan jul! Det kommer att kännas väldigt tråkigt om all snö försvinner innan (enligt mina barn) den viktigaste helgen på året!!
Himla tur att jag tog dessa kort på virkade snöstjärnor medan vinterlandskapet fortfarande såg ut som ett vinterlandskap ;)
Nu håller vi tummarna för minusgrader och att ett mjukt fint snöfall med flingor stora som tallrikar kommer att lägga sig över asfalten som skymtar fram här och där, annars får jag väl virka lite mera stjärnor att täcka marken med !!

Ha det gott!!!

Natten går tunga fjät...

...runt gård och stuva.
Kring jord som sol`n förlät, skuggorna ruva.

Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia

Natten var stor och stum. Nu, hör, det svingar
i alla tysta rum, sus som av vingar.
Se på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår.
Sankta Lucia, Sankta Lucia

Mörkret ska flykta snart, ur jordens dalar.
Så hon ett underbart ord till oss talar.
Dagen skall åter ny, stiga ur rosig sky.
Sankta Lucia, Sankta Lucia

Virk-kompisar önskar alla en mysig och trevlig lucia!!

I denna mörka vintertid...

...kan man behöva lite nya mål att se fram emot. En morot som får en att orka kämpa på när vintermörkret härskar. Särskilt viktigt när man jobbar natt som jag. När jag åker till jobbet är det mörkt, när jag går och lägger mig på morgonen efter jobbet är det kolsvart ute och när jag vaknar på eftermiddagen har skymningen redan hunnit sänka sig...
Efter en höst full med förkylningar och halsfluss känns det som att det är dags att börja ta hand om sig själv bättre, ta upp träningen igen och se till att få i sig alla vitaminer den vintertrötta kroppen behöver!!! Jag ska ta tag i det, efter julens alla godsaker förstås ;)
Men tills dess behöver man alltså en liten morot för att orka hänga med i julstressen, vilken tur då att sonen William har virkat en extra söt en ;)))

Han kan det där med virkning, min William ;))